Tilläggspension: vem får den och hur beräknas den
Tilläggspension betalas bara till dig som är född 1953 eller tidigare och har minst tre år med pensionspoäng. Är du född 1937 eller tidigare består din allmänna pension av tilläggspension, och eventuellt inkomstpensionstillägg och garantipension. Född 1938–1953 får du en andel som krymper för varje senare födelseår, och från 1954 finns posten inte alls.
Innehållsförteckning
Ditt födelseår avgör hur stor del tilläggspension du har
Andelen räknas i tjugondelar. Den som är född 1938 fick 16 tjugondelar beräknade enligt de regler som gällde före 2003, och för varje senare födelseår försvinner en tjugondel. Född 1953 landar därför på en enda tjugondel, medan resten kommer som inkomstpension och premiepension.
Oavsett var i trappan du hamnar finns två gränser att klara. Tre år med pensionspoäng ger rätt till pensionen, medan 30 år ger full nivå enligt Pensionsmyndighetens regler för det tidigare systemet. Har du färre poängår blir andelen proportionellt mindre, även om du är född tidigt i perioden.
Uttagsåldern och garantiregeln som styr beloppet livet ut
Varje månad du tar ut pensionen före 65 års ålder minskar tilläggspensionen med 0,5 procent, och varje månad du väntar efter 65 ökar den med 0,7 procent, längst till 70 år.
Två vanliga lägen:
- Uttag från 64 år: 0,5 × 12 = 6 procent lägre belopp, resten av livet.
- Uttag från 66 år: 0,7 × 12 = 8,4 procent högre belopp, resten av livet.
Det är här många som jämför sitt eget besked med grundberäkningen hittar förklaringen. Beloppet ser lågt ut mot vad 30 poängår borde ge, men uttaget startade före 65.
En annan orsak till avvikelse är garantiregeln i det tidigare systemet, som kan ge ett garantitillägg för den som tjänade in pensionsrätt under de gamla reglerna. Den gör också att extra arbetsår inte alltid höjer beloppet. Vad som gäller i det enskilda fallet framgår av de egna intjänandeuppgifterna.
Så mycket ger uppräkningen 2026 på din tilläggspension
Uppräkningen räknas på det bruttobelopp du redan får utbetalt varje månad, inte på dina poängår eller din medelpoäng. Den procentsats som gäller för 2026 framgår av Pensionsmyndighetens beslut och står i det utbetalningsbesked som kom i början av året.
Samma procentsats ger olika många kronor beroende på födelseår. Är du född i slutet av 1930-talet eller allra tidigast i perioden ligger merparten av din allmänna pension i det gamla systemets del, och höjningen syns nästan fullt ut i totalsumman. För dig som är född i början av 1950-talet är andelen betydligt mindre, eftersom inkomstpension och premiepension då står för större delen. Höjningen på den posten blir liten i kronor, men du får en motsvarande uppräkning på de andra delarna.
Hitta beloppet på utbetalningsbeskedet och kontrollera uppgifterna
Utbetalningsbeskedet från Pensionsmyndigheten specificerar den allmänna pensionen rad för rad, så du ser vilket bruttobelopp som kommer från tilläggspensionen innan skatt dras. Jämför samma rad mellan två beskedmånader innan du slår fast att något blivit fel, för en förändring kan lika gärna bero på ändrad skatt som på felaktig beräkning.
Har du arbetat utomlands gäller en annan kontroll. Med minst ett år i Sverige får tid i ett annat EU/EES-land, Schweiz eller ett land som Sverige har avtal om social trygghet med räknas in för att nå tre års arbetstid. Utländska år kommer inte in av sig själva, så hör av dig till myndigheten om de saknas i underlaget.
Vad skiljer tilläggspension från inkomstpensionstillägg?
Inkomstpensionstillägget är ett tillägg till den allmänna pensionen som förutsätter att du har uppnått din riktålder enligt åldersgränserna som gäller per födelseår och tar ut din inkomstgrundade pension. Tillägget läggs alltså ovanpå pensionen utan att vara en egen intjänad del.
Den andra posten på beskedet har en helt annan grund. Den bygger på pensionspoäng från arbetsåren, beräknas enligt reglerna som gällde före 2003 och är uppdelad i tjugondelar efter ditt födelseår. Här krävs tre år med pensionspoäng för att rätten alls ska finnas, och 30 år för full nivå.
Skillnaden gör att du snabbt kan avgöra vilket av de två din fråga gäller. Rör den medelpoäng, poängår, gift eller ogift, eller effekten av när du började ta ut pensionen, gäller frågan den intjänade delen från det gamla systemet. Undrar du i stället varför ett extra belopp tillkom först i samband med riktåldern, är det tillägget du tittar på. De två går inte att räkna om till varandra, och ett lågt belopp på den ena raden kompenseras inte automatiskt av den andra.
Vanliga frågor om tilläggspension
Vem har rätt till tilläggspension?
Födda 1953 eller tidigare kan ha rätt till den, under förutsättning att de har minst tre år med pensionspoäng. För födda 1937 eller tidigare utgör den hela den inkomstgrundade delen av den allmänna pensionen.
Kan jag tjäna in mer tilläggspension efter 65?
Från det år du fyller 65 ger arbetsinkomsten inga nya pensionspoäng. Är du född 1937 eller tidigare stoppade intjänandet redan efter det år du fyllde 64.
Räknas arbetsår i Danmark eller Tyskland in?
Kravet är tre år med pensionspoäng, och med minst ett svenskt år får du räkna in tid från EU/EES-länder, Schweiz eller konventionsländer för att nå upp till tre år. Sådana år måste du själv anmäla till Pensionsmyndigheten.
Hur mycket höjs tilläggspensionen om jag väntar med uttaget?
Varje månad du väntar med uttaget efter 65 års ålder höjs tilläggspensionen med 0,7 procent, och höjningen går att bygga på längst till 70 år. Väntar du ett helt år blir det 8,4 procent mer, och den nivån ligger kvar livet ut. Åt andra hållet sänker varje månad före 65 beloppet med 0,5 procent permanent.
Källor:
- Tilläggspension från det tidigare pensionssystemet (hämtad 2026-09-14)
- Allmän pension (hämtad 2026-09-14)
