Pension i Sverige: belopp, regler och viktiga beslut

Inkomstpensionen höjs med 1,9 procent från januari 2026, och garantipensionen ökar med upp till 0,7 procent. För den som kombinerar allmän pension och tjänstepension ligger en genomsnittlig pension runt 26 500 kronor före skatt. Lägsta ålder för uttag av inkomstpension är 64 år om du är född 1963 eller 1964.

Pensionshöjningar 2026: inkomstpension, garantipension och basbelopp

Uppräkningen av inkomstpensionen på 1,9 procent följer inkomstindexets utveckling, alltså hur lönerna i Sverige har förändrats. Tilläggspensionen (den gamla ATP-delen) räknas upp med samma procentsats. Garantipensionen, som styrs av prisbasbeloppet, höjs med upp till 0,7 procent. Skillnaden beror på att löner och priser sällan rör sig i samma takt.

Prisbasbeloppet för 2026 är 58 800 kronor, en ökning från 57 300 kronor året innan. Inkomstbasbeloppet, som bland annat påverkar taket för pensionsgrundande inkomst, höjs till 80 600 kronor. Båda beloppen spelar roll för hur mycket pension du tjänar in och vad du får utbetalt.

Inkomstpensionstillägget, som infördes 2021 för att stärka pensionen och privatekonomin för den som har jobbat ett helt yrkesliv med låg eller medelhög lön, justeras i takt med prisbasbeloppet. Fullt tillägg ger som mest drygt 600 kronor per månad före skatt, men beloppet varierar beroende på hur länge du har haft pensionsgrundande inkomst.

Premiepensionen saknar fast uppräkning. Den beror helt på hur de fonder du valt, eller statliga AP7 Såfa om du inte gjort ett aktivt val, har utvecklats på marknaden. Ett bra börsår kan ge betydligt mer än 1,9 procent, ett dåligt år kan innebära minus.

Tidigare årskullar hade 63 år som lägsta uttagsålder, men gränsen har höjts stegvis. Riktåldern, som styr när du kan ta ut garantipension, ligger kvar på 67 år för 2026.

Den som lever på enbart garantipension märker minst skillnad, medan den med lång yrkeskarriär och tjänstepension får något mer att röra sig med.

Pensionsålder och riktålder 2026

Lägsta ålder för att börja ta ut inkomstpension är 64 år för dig som är född 1963 eller 1964. Gränsen har höjts stegvis sedan 2020, då den låg på 62 år. Möjligheten att ta ut pension vid 62 beror därför på när du är född och vilken del av pensionen det gäller. Men pensionsålder och seniorstatus är inte samma sak, när man räknas som senior varierar från 55 till 69 år beroende på sammanhang. Vilka åldersgränser som gäller beror alltså på födelseår. Är du född 1962 gäller särskilda pensionsåldrar för din årskull, medan yngre årskullar successivt omfattas av högre gränser.

Parallellt finns LAS-åldern, som ger dig rätt att stanna kvar i din anställning till 69 år. Arbetsgivaren kan inte tvinga dig att sluta före den gränsen. Det skapar ett spann på minst fem år mellan tidigaste uttag och den tidpunkt då arbetsgivaren kan avsluta anställningen, och det spannet har stor ekonomisk betydelse.

Riktåldern styr garantipensionen

Riktåldern är 67 år under 2026. Den bestämmer när du tidigast kan få garantipension och inkomstpensionstillägg. Riktåldern är kopplad till medellivslängden och beräknas av Pensionsmyndigheten. När medellivslängden ökar justeras riktåldern uppåt, vilket i praktiken innebär att framtida årskullar får vänta längre på garantipension. För den som har låg eller ingen inkomstpension är riktåldern den ålder som verkligen räknas.

Varje år du väntar gör skillnad

Inkomstpensionen är livsvarig. Tar du ut den vid 64 fördelas pengarna över fler år, vilket ger ett lägre månadsbelopp resten av livet. Väntar du till 67 eller längre blir varje utbetalning märkbart högre, dels för att du delat på färre år, dels för att du hunnit tjäna in mer. Skillnaden mellan uttag vid 64 och vid 67 kan motsvara flera tusen kronor i månaden, och den skillnaden går aldrig att hämta igen.

Det gör tidigt uttag till ett beslut som kräver eftertanke. Reglerna för förtidspension och tidigt pensionsuttag skiljer sig dessutom beroende på vilken typ av pension det gäller. Har du möjlighet att arbeta vidare, även deltid, är det i de flesta fall ekonomiskt fördelaktigt att skjuta på uttaget. Ett mellanalternativ är delpension, där du trappar ner arbetstiden och tar ut en del av pensionen parallellt istället för att välja mellan fullt arbete eller full pension. Exakt vad som räknas som pensionär varierar dessutom mellan myndigheter – att ta ut pension och att vara pensionär är inte alltid samma sak.

Tjänstepensionen följer egna regler

Uttagsåldern för tjänstepension styrs av ditt kollektivavtal eller din försäkringslösning, inte av samma regler som den allmänna pensionen. Vanligt är att tjänstepension kan börja betalas ut från 55 eller 60 år, men villkoren varierar. Kontrollera med din arbetsgivare eller pensionsförvaltare innan du lägger en plan. Tar du ut tjänstepension tidigt betalas den ofta under en begränsad period, exempelvis fem år, vilket ger högre belopp per månad men kortare utbetalningstid.

Åldersgräns	Vad den innebär 2026
64 år	Lägsta ålder för inkomstpension (födda 1963–1964)
67 år	Riktålder: garantipension och inkomstpensionstillägg
69 år	LAS-ålder: rätt att stanna kvar i anställning

Allmän pension: inkomstpension, garantipension och inkomstpensionstillägg

Inkomstpensionen utgör den största delen av den allmänna pensionen för de flesta. Den baseras på alla inkomster du betalat pensionsavgifter på under hela arbetslivet och betalas ut livsvarigt. Med 2026 års uppräkning på 1,9 procent innebär det ungefär 300 kr mer per månad för en person med 15 000 kr i inkomstpension, och runt 400 kr mer vid 20 000 kr. Beloppet varierar kraftigt beroende på hur länge du arbetat och hur mycket du tjänat.

Garantipension: grundskyddet vid låg inkomstpension

Garantipensionen finns för den som haft liten eller ingen arbetsinkomst. Den kan som mest uppgå till omkring 10 500 kr per månad för en ogift pensionär och runt 9 350 kr för den som är gift eller sambo. Viktigt att veta: garantipensionen minskar krona för krona mot inkomstpensionen. Har du en inkomstpension på exempelvis 5 000 kr får du alltså inte 10 500 kr plus 5 000 kr, utan garantipensionen fyller bara upp mellanskillnaden.

Vid en inkomstpension på ungefär 13 500 kr per månad fasas garantipensionen ut helt för en ogift person. Ligger din inkomstpension över den nivån får du ingen garantipension alls. Uppräkningen 2026 är modest, omkring 0,7 procent, eftersom den följer prisbasbeloppet snarare än löneutvecklingen.

Inkomstpensionstillägget

Inkomstpensionstillägget riktar sig till pensionärer som arbetat ett helt yrkesliv men ändå landar på en låg total pension. Tillägget kan ge upp till drygt 600 kr extra per månad och betalas ut automatiskt utan ansökan. Det gäller den som har minst ett visst antal år med pensionsgrundande inkomst men vars sammanlagda allmänna pension ändå hamnar under en viss nivå. Tillägget trappas ned gradvis ju högre inkomstpensionen är.

Den som enbart lever på garantipension och inkomstpensionstillägg bör också kontrollera rätten till bostadstillägg, som kan göra stor skillnad för den totala ekonomin varje månad.

Tjänstepension: val som påverkar din utbetalning

Tjänstepensionen står ofta för en tredjedel eller mer av den totala pensionen, men många har aldrig aktivt valt hur tjänstepensionen ska betalas ut. Tre beslut avgör hur mycket du faktiskt får varje månad: utbetalningsperiod, återbetalningsskydd och förvaltningsform.

Livsvarig eller tidsbegränsad utbetalning

Standardvalet hos de flesta förvaltare är livsvarig utbetalning, vilket ger ett lägre månadsbelopp men trygghet så länge du lever. Väljer du istället tidsbegränsad utbetalning, exempelvis fem eller tio år, blir beloppet märkbart högre under den perioden. Det går också att pausa tjänstepensionen tillfälligt om du vill skjuta på uttaget utan att binda dig till ett nytt startdatum direkt.

Tidsbegränsat uttag passar den som har andra inkomster att falla tillbaka på efteråt, eller som vill kompensera för lägre allmän pension de första åren. Risken är uppenbar: pengarna tar slut. Den som lever längre än förväntat och saknar buffert hamnar i en tuffare situation.

Återbetalningsskydd kostar mer än många tror

Återbetalningsskydd innebär att kvarvarande pensionskapital betalas ut till efterlevande om du dör. Kostnaden är en permanent sänkning av din egen pension, vanligtvis några procent lägre månadsbelopp under hela utbetalningstiden. Ensamstående utan barn har sällan nytta av skyddet. Är du gift eller sambo med gemensam ekonomi kan det vara motiverat, men väg alltid sänkningen mot vilket efterlevandeskydd familjen faktiskt behöver. Vid dödsfall kan familjen även omfattas av andra former av efterlevandepension, exempelvis barnpension för barn som förlorat en förälder eller änkepension för vissa efterlevande kvinnor.

Traditionell förvaltning kontra fondförsäkring

Traditionell förvaltning ger en garanterad lägsta nivå plus eventuell återbäringsränta. Du slipper göra fondval och risken är lägre. Fondförsäkring innebär att du själv väljer fonder och bär hela marknadsrisken. Avkastningen kan bli högre, men kapitalet kan också sjunka precis innan eller under pensionsåren.

Den som har kort tid kvar till pension och inte vill bevaka fonder gör klokt i att stanna med traditionell förvaltning. Fondförsäkring passar bättre den som har lång utbetalningstid och accepterar svängningar.

Har du även ett eget pensionssparande kan villkoren se annorlunda ut än för kollektivavtalad tjänstepension. En pensionsförsäkring har egna regler för bland annat placering, utbetalning och vem som kan få pengarna om du avlider, vilket gör det viktigt att kontrollera villkoren innan pensionen börjar betalas ut.

Avtalsområdet styr spelreglerna

Reglerna för tjänstepension varierar kraftigt beroende på kollektivavtal. ITP gäller privatanställda tjänstemän, SAF-LO täcker privatanställda arbetare och KAP-KL eller AKAP-KR gäller kommunalt och regionalt anställda. Varje avtal har egna regler för uttagsålder, valbarhet och förvaltare. Kontrollera ditt specifika avtal hos din förvaltare innan du fattar beslut om utbetalningsform.

Premiepension och PPM: fondval eller AP7 Såfa

Omkring 2,5 procent av din pensionsgrundande inkomst avsätts till premiepensionen varje år. Det låter lite, men över ett helt arbetsliv kan beloppet växa rejält beroende på hur fonderna utvecklas. Premiepensionen är den enda delen av den allmänna pensionen där du själv styr placeringen.

Så fungerar AP7 Såfa

Har du aldrig gjort ett aktivt fondval hamnar pengarna i AP7 Såfa, det statliga förvalsalternativet. Såfa står för Statens årskullsförvaltningsalternativ och innebär i praktiken att risknivån trappas ned automatiskt ju äldre du blir. Före 56 års ålder placeras hela kapitalet i den mer aktietunga AP7 Aktiefond. Därefter skiftas gradvis en allt större andel till AP7 Räntefond. Vid 75 sitter ungefär en tredjedel i aktier och resten i räntor.

Avgiften är låg, omkring 0,04 procent per år. Det är svårt att hitta aktivt förvaltade fonder på fondtorget med lika låg kostnad.

Aktivt val eller Såfa: vad talar för respektive emot

Fondtorget har renodlats de senaste åren och antalet valbara fonder har minskat kraftigt. Syftet var att rensa bort fonder med höga avgifter eller otydlig förvaltning. Kvar finns ett mer kvalitetssäkrat utbud, men det kräver fortfarande att du själv bevakar och vid behov byter fonder.

Aktivt fondval kan passa den som vill vikta mot en viss marknad eller sektor och som är beredd att följa upp minst en gång per år. Nackdelen är att många som gör ett aktivt val sedan glömmer bort det. En fond som var rätt för tio år sedan kan ha tappat sin fördel.

Såfa fungerar bäst för den som inte vill lägga tid på fondbevakning. Den automatiska nedtrappningen minskar risken för stora värdetapp nära pensionen, något som ett aktivt val inte gör av sig självt. Historiskt har AP7 Såfa dessutom slagit genomsnittet av de aktivt förvaltade fonderna på torget.

Saknar du ett tydligt skäl att byta gör Såfa jobbet. Väljer du aktivt bör du sätta en årlig påminnelse om att se över valet.

Faktor	AP7 Såfa	Aktivt fondval
Avgift	Omkring 0,04 %	Varierar, ofta 0,2–0,8 %
Riskhantering	Automatisk nedtrappning	Du ansvarar själv
Tidsåtgång	Ingen	Minst en genomgång per år
Historisk avkastning	Över snittet på fondtorget	Beror helt på fondval

Skatt på pension 2026

Pension beskattas som inkomst av tjänst, precis som lön. Kommunalskatten varierar mellan ungefär 29 och 35 procent beroende på var du bor, och den slår in från första kronan efter grundavdraget.

Grundavdraget gör stor skillnad

Pensionärer har ett förhöjt grundavdrag som successivt höjts under 2020-talet för att minska skatteklyftan mellan lön och pension. Avdraget innebär att en del av pensionen blir skattefri. Exakt hur stort grundavdraget blir beror på din totala inkomst: vid lägre pensioner är avdraget proportionellt större, medan det krymper vid högre inkomster. Grundavdraget räknas av automatiskt och syns på skattsedeln.

Värt att veta: jobbskatteavdraget, som sänker skatten för den som arbetar, gäller inte pensionsinkomst. Det är den enskilt största anledningen till att skatten i kronor räknat ofta blir högre på pension än på en lika stor lön.

Kombinera pension och deltidsarbete

Den som jobbar vid sidan av pensionen betalar skatt på båda inkomsterna. Eftersom arbetsgivaren och Pensionsmyndigheten gör separata skatteavdrag, och ingen av dem ser hela bilden, hamnar den sammanlagda skatten ofta fel under året. Resultatet blir antingen kvarskatt eller återbäring vid deklarationen.

Tänk också på att om du tar ut tjänstepension samtidigt som du arbetar deltid räknas tjänstepensionen som pensionsinkomst, den ger alltså inte jobbskatteavdrag. Det är bara den faktiska arbetsinkomsten som kvalificerar. Det gör det extra viktigt att skilja på vilka kronor som kommer varifrån när du räknar på din skatt.

Marginalskatteffekten kan bli kännbar. Om pensionen redan ligger nära gränsen för statlig inkomstskatt (som 2026 börjar vid en beskattningsbar inkomst runt 615 000 kr per år) kan en deltidsinkomst knuffa dig över den tröskeln. Då beskattas varje extra krona med ytterligare 20 procent utöver kommunalskatten.

Trots det ger kombinationen nästan alltid högre nettoinkomst totalt. Jobbskatteavdraget gäller arbetsinkomsten, vilket dämpar effekten, och den som fortsätter arbeta efter pensionsåldern kan dessutom ha rätt till jobbbonus som ytterligare förbättrar kalkylen. En tumregel: räkna inte på bruttolönen utan gör en preliminär skatteberäkning på Skatteverkets webbplats innan du bestämmer dig för hur mycket du vill arbeta.

Tre saker som påverkar din pensionsskatt

1. Bostadskommun. Skillnaden mellan lägsta och högsta kommunalskatt motsvarar tusenlappar per månad vid en genomsnittlig pension.
2. Inkomstnivå. Grundavdraget ger störst procentuell lättnad vid pensioner under omkring 20 000 kr i månaden före skatt.
3. Arbetsinkomst vid sidan av. Jobbskatteavdraget gör att varje arbetad krona beskattas lägre än pensionskronan, men den sammanlagda inkomsten kan utlösa statlig skatt.

Fördjupning om skatteregler och beräkningsexempel finns i vår guide om skatt på pension.

Utbetalningsdatum för pension 2026

När pensionen kommer beror bland annat på ditt födelsedatum. Pensionsmyndigheten betalar ut allmän pension en gång per månad. Född den 1:a till 15:e i månaden ger utbetalning den 18:e. Född den 16:e till 31:a innebär utbetalning den 19:e.

Infaller den 18:e eller 19:e på en lördag, söndag eller röd dag skjuts betalningen fram till närmaste bankdag. I praktiken märks det främst kring jul och nyår, då helgdagarna kan flytta utbetalningen flera dagar. Kring midsommar och påsk kan det också bli en dags förskjutning. Pengarna syns normalt på kontot tidigt på morgonen den aktuella bankdagen, men exakt klockslag varierar mellan banker.

Tjänstepensionen följer inte samma schema. Varje försäkringsbolag har egna utbetalningsdagar, ofta runt den 25:e men det skiljer sig åt. Har du pension från flera håll kan pengarna alltså trilla in vid olika tillfällen under månaden. Det kan vara värt att notera datumen så att du inte tolkar en sen utbetalning som ett fel.

En vanlig miss är att blanda ihop utbetalningsdatum för allmän pension med tjänstepensionens datum och sedan oroa sig i onödan. Kontrollera dina specifika datum via Pensionsmyndighetens inloggade tjänst, där framgår exakt vilken dag nästa utbetalning sker.

Vill du ha en samlad överblick över utbetalningsdagar, hur du ändrar konto och vad som gäller vid utlandsbetalning finns mer på vår sida om pensionsutbetalningar.

Bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd

Bostadstillägg kan ge upp till 7 500 kr per månad för en ensamstående pensionär, men många som har rätt till stödet söker aldrig. Skillnaden mellan att ansöka och att låta bli kan vara avgörande för vardagsekonomin, särskilt för den som lever på enbart allmän pension.

Två stöd med olika målgrupper

Bostadstillägg riktar sig till pensionärer med låg inkomst och höga boendekostnader. Stödet är inkomstprövat och beräknas utifrån din totala pension, eventuella tillgångar och vad du betalar för ditt boende. Pensionsmyndigheten har en beräkningstjänst där du kan mata in dina uppgifter och få en uppskattning av vad du kan få. Exakta gränser beror på din situation, men generellt gäller att ju lägre pension och ju högre boendekostnad, desto mer kan du få.

Äldreförsörjningsstöd är ett sista skyddsnät för den som har mycket låg eller ingen pension alls. Det ska garantera en skälig levnadsnivå och täcker både boendekostnad och en del av övriga levnadsomkostnader. Stödet är vanligare bland personer som invandrat sent i livet och inte hunnit tjäna in svensk pension.

Kort sagt: bostadstillägg fyller på en låg pension, äldreförsörjningsstöd täcker upp när pension i princip saknas helt.

Ansök i tid

Inget av stöden betalas ut retroaktivt. Den som väntar ett halvår med att ansöka förlorar ett halvårs utbetalningar. Pensionsmyndigheten hanterar båda ansökningarna, och processen går att starta digitalt via deras webbplats eller per telefon.

En vanlig orsak till att berättigade pensionärer inte söker är att de tror att egna tillgångar automatiskt diskvalificerar dem. Så är det inte nödvändigtvis. En bostad du bor i räknas inte på samma sätt som finansiella tillgångar, och gränserna för förmögenhetsprövningen är mer generösa än många föreställer sig. Gör beräkningen innan du bestämmer dig för att det inte är lönt.

Vem bör kolla sin rätt?

Ensamstående pensionärer med en total bruttopension under cirka 16 000 kr per månad och en boendekostnad över 5 000 kr bör alltid göra en beräkning. Även den som har tjänstepension kan kvalificera sig om den totala inkomsten är tillräckligt låg. Par bedöms gemensamt, vilket innebär att partnerns inkomst påverkar beloppet.

Ansökan kostar ingenting och ett avslag ändrar ingenting i din ekonomi, men att missa ett tillägg du har rätt till kostar pengar varje månad.