Odla tomater: sort, plantering och skötsel steg för steg

För den som ska odla tomater börjar säsongen inomhus i mars eller april, och plantorna flyttas ut först när nätterna håller sig över runt tio grader, oftast i slutet av maj. Saknar du en ljus fönsterplats är köpta plantor ett fullgott alternativ. Buskformiga sorter trivs i kruka, medan stjälkade hör hemma i växthus.

Tomatodling hör hemma bland de hobbyer som ger både rörelse och glädje i pensionen, med en syssla som följer säsongen från mars till frosten.

Vilken tomatsort passar växthus, balkong eller friland?

’Sungold’ och ’Gardeners Delight’ är två körsbärstomater som finns i nästan varje svenskt fröställ, och de är också det säkraste valet om plantan ska stå utomhus. Små frukter mognar snabbare än stora, vilket spelar roll när augusti blir kylig.

Till balkonglådan och krukan passar buskformiga sorter bäst, alltså sådana som ’Tumbling Tom’ eller ’Balkonstar’. De stannar runt knä- till midjehöjd, växer färdigt av sig själva och behöver varken tjuvas eller bindas upp. En varm julidag dricker en sådan planta ungefär ett par liter, ibland mer.

Stjälkade sorter i växthus blir däremot manshöga eller högre och kräver tjuvning ungefär varje vecka plus uppbindning. Till gengäld skördar du från högsommar ända fram till frosten.

Bifftomater som ’Brandywine’ behöver mest värme av alla och mognar sist. I växthus eller mot en söderfasad i södra Sverige går de bra. Längre norrut och på öppet friland hinner de sällan i mål.

Sorttyp	Plats som fungerar	Höjd och skötsel	Mognad
Buskformig körsbärstomat	Kruka, balkong, friland	Låg, ingen tjuvning	Tidig
Stjälkad körsbärs- eller klasetomat	Växthus, varm skyddad plats	Hög, veckovis tjuvning och uppbindning	Mitten av säsongen
Bifftomat	Växthus eller söderläge i söder	Hög, kräver stöd för tunga klasar	Sen

Två till tre plantor täcker normalt behovet i ett hushåll med en eller två personer.

Förkultivera i mars eller köpa plantor i maj

Tomatfrön sådda i mitten av mars ger plantor som är utflyttningsklara i slutet av maj, och just det tidsfönstret är hela poängen med egen förkultivering. Du får sorter som aldrig dyker upp på plantbordet i butiken. Plantorna blir dessutom anpassade efter din odlingsplats från början.

Priset är ljus. Ett söderfönster i mars räcker sällan hela vägen, och plantor som får för lite ljus blir gängliga: långa, bleka stjälkar som knäcks vid minsta vindpust. En enkel odlingslampa löser det, men den kostar några hundralappar och behöver stå på ungefär fjorton timmar om dygnet.

Köpta plantor i maj har sina egna fördelar. Du hoppar över åtta veckors pyssel med vattning och flytt mellan fönsterbräden, och du ser vad du får innan du betalar.

Plantor och frö går också att beställa hem, och då avgör frakt och kampanjer mycket av slutnotan, ungefär som när du beställer växter på nätet till lägre totalpris.

Det här brukar avgöra valet:

• Egen sådd passar när du har ljus fönsterplats eller lampa, vill ha ovanliga sorter och tycker att omvårdnaden är halva nöjet.
• Köpta plantor passar när du bara vill ha två eller tre plantor, saknar bra ljus inomhus eller är bortrest delar av våren.

Sådd, omplantering och avhärdning steg för steg

Sådd mellan mitten av mars och första veckan i april passar de flesta lägen söder om Dalarna. Fröna gror på fem till tio dagar i rumstemperatur, och redan då behöver de flytta till det ljusaste fönstret du har. Sår du i februari utan lampa står plantorna färdiga långt innan de får komma ut, och en majsådd hinner sällan ge mogna frukter före hösten.

Omskolningen sker när det första paret riktiga blad syns ovanför hjärtbladen, vanligen två till tre veckor efter sådd. Varje planta får en egen kruka runt åtta centimeter, och den sätts djupt, ända upp till hjärtbladen, eftersom stjälken bildar nya rötter längs den delen. En andra flytt till en literkruka brukar behövas i slutet av april om plantorna ska stå inne till maj.

Avhärdningen tar sju till tio dagar och gör plantan tålig mot vind och direkt sol. Ett vanligt upplägg ser ut så här:

1. Dag 1–2: några timmar i skugga, in på kvällen.
2. Dag 3–5: halva dagen, gärna i morgonsol.
3. Dag 6–10: hela dagen ute, in bara om natten går under åtta grader.

Ut i växthuset går det ofta kring mitten av maj. På balkong och friland är nattemperaturen avgörande, och många väntar till slutet av maj i söder och början av juni längre norrut. Ställ krukan på en pall eller bänk redan från början, så slipper du knäböjet resten av säsongen.

Vädret kan svänga efter utflyttningen, och en enstaka kall natt räcker för att skada bladen på en planta som nyss vant sig ute. Ha fiberduk framme de första veckorna, eller låt plantorna stå kvar i krukor som går att bära in — då behöver du inte lita på att maj blir snäll. Står plantorna redan i jorden på friland är duken det enda snabba skyddet du har.

Så vattnar, gödslar och tjuvar du plantorna fram till skörd

Ojämn vattning är den vanligaste orsaken till spruckna skal på nästan mogna frukter. Plantan tar upp mycket vatten på kort tid efter en torr period, frukten sväller och skalet hinner inte med. Rutinen som brukar fungera bäst är en ordentlig genomvattning tills det rinner ur krukans botten, hellre än en skvätt varje dag. I ett varmt växthus i juli kan det ändå behövas dagligen, medan en friland­splanta i lerjord klarar sig längre.

Näring hör ihop med samma rytm. När de första frukterna har satt sig svarar plantan bra på tomatnäring ungefär en gång i veckan, och just den jämnheten motverkar pistillröta, alltså den mörka, insjunkna fläcken i blomänden som uppstår när kalciumupptagningen störs av torka och stress.

Tjuvningen sköts lämpligen vid samma tillfälle. På stjälkade sorter bryter du av sidoskotten i bladvecken medan de är några centimeter små, och binder upp stammen en bit högre. Buskiga och hängande sorter lämnar du i fred.

En vass sekatör eller bara rena fingrar räcker långt här, och det mesta av det övriga i redskapshyllan för trädgårdsarbete behövs sällan för tomater.

Kring sen sommar brukar det löna sig att toppa plantan, så att kraften samlas i de frukter som redan sitter där; nya blommor hinner ändå inte mogna.

Inför en bortavecka gör självbevattnande krukor eller en droppslang med enkel timer mest nytta. Och ju större kruka, desto längre håller jorden fukten.

Fem problem som förstör tomatskörden och vad du gör åt dem

Nästan alla misslyckanden går att spåra till ett bestämt skede, och de kommer i tur och ordning under säsongen.

1. Gängliga plantor med långa, bleka stjälkar kommer av sådd i februari utan tillskottsljus, ofta i kombination med för varmt fönster. Sänk temperaturen några grader, flytta till ljusaste läget och utnyttja att stjälken bildar nya rötter när du sätter plantan djupt vid omskolningen. Nästa säsong räcker det oftast med att vänta till mars.
2. Pistillröta handlar sällan om kalkbrist i jorden. Orsaken är att vattentillgången svängt kraftigt under fruktsättningen, så att kalcium inte hinner fram. Rymligare kruka och ordentliga vattningar löser det i de flesta fall. Plommonformade sorter drabbas lättast.
3. Spruckna skal uppstår när en uttorkad planta plötsligt får mycket vatten eller regn. Frukten är fullt ätbar, men bör användas direkt. Skörda något tidigare under regnperioder.
4. Bladmögel slår till på friland i sen juli och augusti, med gråbruna fläckar som sprider sig på några dygn. Tak över plantorna och luft mellan dem är det som faktiskt hjälper. Angripna blad bör bort tidigt, innan stjälkarna mörknar.
5. Tomater som inte mognar i september har fått för många kartar att försörja. Plocka bort nya blommor och låt de gröna eftermogna inomhus tillsammans med ett moget äpple.