Hur många pensionärer finns i Sverige: aktuell statistik och utveckling

Sverige har runt 2,3 miljoner personer som får allmän pension utbetald från Pensionsmyndigheten. Antalet pensionärer i Sverige beror dock på vilken definition som används. SCB:s befolkningsstatistik visar att gruppen 65 år och äldre utgör drygt 20 procent av den totala befolkningen, medan den faktiska siffran för personer som helt lämnat arbetslivet är lägre. Andelen äldre växer stadigt och påverkar allt från kommunala budgetar till försörjningskvoten.

Olika sätt att räkna pensionärer ger olika siffror

Pensionsmyndigheten redovisar alla som får utbetalning av allmän pension. Den siffran inkluderar personer som tar ut pension redan från 64 års ålder, men också dem som kombinerar pensionsuttag med fortsatt arbete. En 66-åring som jobbar halvtid och samtidigt tar ut inkomstpension räknas in, trots att hen fortfarande bidrar till arbetskraften.

Det är vanligt att personer i 60-årsåldern börjar ta ut sin premiepension tidigt för att investera den på egen hand, samtidigt som de arbetar heltid. Detta agerande gör dem till pensionärer i Pensionsmyndighetens rullor, även om deras vardag och huvudsakliga inkomst fortfarande kretsar helt kring lönearbete.

SCB:s befolkningsstatistik utgår istället från ålder. Alla folkbokförda som fyllt 65 hamnar i kategorin oavsett om de arbetar, tar ut pension eller varken eller. Gränsen 65 år är en konvention som inte längre speglar verkligheten särskilt väl, eftersom den faktiska medelåldern för pensionsuttag ligger kring 65 år och många fortsätter arbeta efter det.

Den tredje avgränsningen är svårast att mäta: hur många som faktiskt har lämnat arbetsmarknaden helt. Här krävs data från både Pensionsmyndigheten och SCB:s arbetskraftsundersökningar. Gruppen blir mindre än de andra två, eftersom en växande andel äldre arbetar deltid eller driver eget efter pensionsuttaget. Höjningen av lägsta åldern för pensionsuttag förstärker den trenden.

För att förstå hur dessa förändringar påverkar din egen situation kan det vara värt att läsa om pensionsåldern i Sverige och vilka åldersgränser som gäller per födelseår.

Skillnaderna mellan definitionerna kan uppgå till hundratusentals personer. Vilken siffra som är ”rätt” beror på sammanhanget. För den som vill förstå belastningen på pensionssystemet är Pensionsmyndighetens utbetalningsdata mest relevant. För kommunal planering av äldreomsorg fungerar SCB:s åldersstatistik bättre. Och för arbetsmarknadspolitiken är det andelen som verkligen slutat arbeta som spelar roll.

Så har antalet pensionärer förändrats sedan 2010

År 2010 fick ungefär 1,9 miljoner personer allmän pension från Pensionsmyndigheten. Drygt tio år senare, 2021, hade siffran stigit till cirka 2,2 miljoner. Ökningen speglar en demografisk förskjutning som pågått i decennier, men som accelererade när de stora 40-talistkullarna passerade 65-årsstrecket.

Ungefärlig tidpunkt	Antal med allmän pension	Andel av befolkningen
2010	ca 1,9 miljoner	runt 20 %
2015	ca 2,0 miljoner	runt 21 %
2021	ca 2,2 miljoner	drygt 22 %
2026 (prognos)	2,3–2,4 miljoner	uppskattningsvis 22–23 %

Siffrorna för 2026 är uppskattningar baserade på SCB:s befolkningsprognoser och den fortsatta ökningen av antalet personer över 65 år. Exakta utfall beror bland annat på hur många som skjuter upp sitt pensionsuttag efter de senaste årens höjningar av lägsta uttagsålder.

40-talisterna som vändpunkt

Mellan 2005 och 2015 gick den största födelsekullen i modern svensk historia i pension. Det syns tydligt i statistiken: antalet pensionärer ökade snabbare under det decenniet än under något tidigare. Samtidigt steg medellivslängden till omkring 83 år, vilket innebär att varje ny pensionärsgeneration lever längre som pensionär än den förra. Kombinationen av stora kullar och längre liv förklarar varför ökningen inte planar ut trots att 40-talisterna nu passerat 75.

Höjd pensionsålder bromsar delvis

Sedan 2020 har lägsta åldern för uttag av inkomstpension höjts stegvis. Den som är född 1963 eller 1964 kan ta ut inkomstpension tidigast vid 64 år. Höjningen innebär att en del personer som i ett äldre system redan hade räknats som pensionärer nu fortsätter arbeta. Effekten syns framför allt i statistiken över faktiskt pensionsuttag, där genomsnittsåldern för första uttag har krypat uppåt. Trots det växer det totala antalet pensionärer, eftersom inflödet av nya pensionärer fortfarande överstiger antalet som avlider.

Historisk jämförelse: Från 1900-talet till idag

SCB:s befolkningspyramid visar hur dramatisk förskjutningen är i ett längre perspektiv. År 1900 var bara omkring 8 procent av befolkningen 65 år eller äldre. I dag är andelen nästan tre gånger så stor. Pyramiden har gått från en bred bas med många unga till en mer rektangulär form, där de äldre åldersgrupperna utgör en allt större del av helheten.

Fördelning efter ålder, kön och region

Gruppen 65–74 år utgör den största delen av Sveriges pensionärer och svarar för ungefär hälften av alla som passerat 65. Det är också den grupp som fick ett kraftigt tillskott när 40-talisterna gick i pension under 2010-talet. Nu börjar den gruppen successivt förskjutas uppåt i åldrarna, vilket gör att segmentet 75–84 år växer snabbast i relativa tal. Allra äldst, 85 år och uppåt, är fortfarande en mindre grupp, men den ökar stadigt i takt med att medellivslängden stiger.

Könsfördelningen skiftar markant med stigande ålder. Bland nyligen pensionerade i 65–74-årsgruppen är fördelningen relativt jämn. Från 80 år och uppåt dominerar kvinnorna tydligt, en direkt följd av att kvinnor i snitt lever längre än män. Det innebär att en stor del av de allra äldsta pensionärerna är ensamstående kvinnor. Samtidigt ligger kvinnors totala pension på ungefär 70 procent av männens, vilket gör att den grupp som lever längst också har minst ekonomiskt utrymme. Skillnaden beror främst på lägre livsinkomster, fler deltidsår och kortare yrkesliv.

Den ekonomiska situationen för många äldre kvinnor gör att garantipensionen blir avgörande för grundläggande försörjning, särskilt för dem med korta eller ofullständiga yrkesliv.

Regionalt ser bilden helt annorlunda ut beroende på kommun. Överkalix i Norrbotten är ett av de tydligaste exemplen på en kommun med hög andel äldre. Där utgör pensionärerna en påfallande stor del av befolkningen, vilket ställer höga krav på kommunens äldreomsorg och skatteunderlag. I andra änden finns Knivsta utanför Uppsala, en expansiv pendlarkommun där medianinvånaren är betydligt yngre. Skillnaden mellan dessa kommuner speglar ett bredare mönster: glesbygdskommuner i norra Sverige och delar av Småland har en äldre profil, medan storstadsnära tillväxtkommuner drar till sig barnfamiljer och har en lägre andel pensionärer.

Den regionala variationen påverkar inte bara kommunal service utan också det totala antalet pensionärer i Sverige som varje kommun behöver planera för. En kommun där var tredje invånare är pensionär har helt andra förutsättningar än en där andelen är var sjätte. För den enskilda pensionären kan det i praktiken betyda skillnader i tillgång till vårdcentraler, hemtjänst och sociala mötesplatser.

Försörjningskvoten: vad den betyder i praktiken

Runt år 1900 gick det ungefär tio personer i arbetsför ålder på varje person över 65 i Sverige. I dag ligger förhållandet närmare tre till en, och trenden pekar nedåt. Den demografiska försörjningskvoten mäter just detta: hur många yrkesverksamma som i teorin ska finansiera varje pensionär genom skatter och avgifter.

Kvoten sjunker av två samverkande skäl. Dels lever vi längre, vilket ökar antalet pensionärer i Sverige år för år. Dels har födelsetalen varit relativt låga sedan 1990-talet, så tillskottet av nya skattebetalare växer långsammare än gruppen som lämnar arbetsmarknaden. När 40-talisterna nu befinner sig i 80-årsåldern och stora årskullar födda på 1960-talet närmar sig pension, accelererar förskjutningen ytterligare.

Konsekvenser för pensionssystemet

Inkomstpensionen finansieras löpande av arbetsgivaravgifter. Färre yrkesverksamma per pensionär innebär att varje arbetad krona bär en tyngre börda. Pensionsmyndighetens bromsmekanism kan aktiveras om tillgångarna i systemet inte räcker, vilket dämpar pensionshöjningarna. Det är en av förklaringarna till att pensionerna ibland höjs långsammare än lönerna trots god ekonomisk tillväxt.

Politiskt har svaret framför allt varit att höja pensionsåldrarna. Lägsta uttagsåldern för inkomstpension har redan justerats uppåt och riktåldern kopplas till medellivslängden, vilket i praktiken innebär att gränsen fortsätter stiga. Varje extra år i arbetslivet bidrar dubbelt: det minskar antalet utbetalningsår och ökar skatteintäkterna.

Ett konkret sätt att möta denna utveckling är att se över avgifterna i ditt privata pensionssparande och din tjänstepension. Eftersom den allmänna pensionen förväntas utgöra en allt mindre del av din slutgiltiga inkomst, får ränta-på-ränta-effekten av låga fondavgifter en avgörande roll för din framtida köpkraft.

Så påverkar försörjningskvoten din framtida pension

En sjunkande försörjningskvot påverkar inte bara systemet i stort. Den gör det svårare att räkna med att framtida pensionshöjningar håller jämna steg med prisökningar. Tjänstepension och eget sparande blir viktigare som komplement ju fler pensionärer systemet ska bära. Kommuner med särskilt hög andel äldre kan dessutom behöva höja skatten eller prioritera om i budgeten, vilket i sin tur påverkar den lokala servicen.

Kort sagt: antalet pensionärer i Sverige är inte bara en demografisk kuriosa. Det är en variabel som direkt styr hur mycket pengar som finns att fördela, både i det nationella pensionssystemet och i kommunernas äldreomsorg.

Nästan 150 000 svenska pensionärer bor utomlands

Enligt Pensionsmyndighetens senaste publicerade siffra fick drygt 148 500 personer bosatta utanför Sverige svensk pension, fördelade på 164 länder. De tre största mottagarländerna var USA, Spanien och Storbritannien.

Siffran spelar roll för den som vill förstå det totala antalet pensionärer i Sverige. Pensionsmyndigheten räknar alla som får utbetalning, oavsett var de bor. SCB:s befolkningsstatistik fångar däremot bara folkbokförda invånare. En person som flyttat till Spanien och skrivit ut sig ur folkbokföringen syns alltså i Pensionsmyndighetens statistik men inte i SCB:s siffror över befolkningen 65 år och äldre. Skillnaden mellan de två källorna blir ungefär 150 000 personer, vilket förklarar en del av det gap som uppstår när olika myndigheter redovisar olika antal.

Varför det påverkar helhetsbilden

Utlandsboende pensionärer belastar det svenska pensionssystemet genom utbetalningar, men de bidrar inte till kommunal skattebas eller efterfrågan på svensk äldreomsorg. För den demografiska försörjningskvoten, som bygger på folkbokförd befolkning, gör gruppen ingen skillnad. Däremot syns den tydligt i Pensionsmyndighetens totalkostnad. Den som jämför siffror mellan myndigheter bör ha detta i åtanke: samma person kan räknas som pensionär i ett sammanhang och vara osynlig i ett annat, beroende på vilken källa som används.

Siffran 148 500 avser september 2019. Antalet har sannolikt förändrats något sedan dess, men storleksordningen ger en bra bild av gruppens omfattning.