Bouppteckning steg för steg: så gör du från dödsfall till registrering

Bouppteckningen ska förrättas inom tre månader efter dödsfallet och skickas till Skatteverket inom fyra månader. Processen går steg för steg: kalla dödsbodelägare, utse bouppgivare och förrättningsmän, samla underlag över tillgångar och skulder, hålla förrättning och fylla i blankett SKV 4600. Originalet plus en bestyrkt kopia postas sedan till Skatteverkets bouppteckningssektion i Härnösand.

Roller, dokument och blanketter du behöver för bouppteckningen

Roller att utse

• Bouppgivare: den som bäst känner till den avlidnes ekonomi.
• Två förrättningsmän: utomstående personer som inte är dödsbodelägare.

Dokument att samla in

• Kontoutdrag per dödsdagen från varje bank
• Fastighetsbeteckningar (finns i lagfarten)
• Försäkringsbesked med aktuellt värde
• Skuldsaldon (lån, kreditkort, skattekonto)
• Testamente och äktenskapsförord, om sådana finns

Blanketter och material

• SKV 4600 (bouppteckningsblankett)
• Kallelsebevis för dödsbodelägare som inte närvarar
• Porto för rekommenderat brev vid inskick

Saknar den avlidne tillgångar som täcker begravningskostnaden kan kommunens socialkontor göra en dödsboanmälan (SKV 4601) i stället, mer om det i FAQ:n längst ner.

Steg 1: Kontrollera tidsfristerna och sök anstånd vid behov

1. Räkna tre månader framåt från dödsdagen. Senast då ska bouppteckningsförrättningen ha hållits.
2. Räkna fyra månader framåt från dödsdagen. Senast då ska bouppteckningen vara inskickad till Skatteverket i Härnösand.
3. Bedöm tidigt om fristerna håller. Saknas underlag från banker eller finns utlandsboende arvingar, sök anstånd skriftligt hos Skatteverket innan tremånadersfristen löper ut.
4. Missar dödsboet fristen utan beviljat anstånd kan Skatteverket förelägga vid vite, alltså ett krav på att lämna in bouppteckningen inom en viss tid kopplat till en straffavgift.
5. Räkna med att Skatteverkets handläggningstid efter inlämning ligger runt elva veckor innan ärendet tilldelas en handläggare. Först efter registrering kan dödsboet använda bouppteckningen som legitimationshandling, till exempel för att avsluta konton eller sälja fastigheter.

Steg 2: Identifiera dödsbodelägare och utse bouppgivare

1. Gå igenom folkbokföringen och eventuellt testamente för att fastställa samtliga dödsbodelägare: efterlevande make/maka eller sambo, barn, barnbarn (om deras förälder är avliden), samt föräldrar eller syskon om inga barn finns. Universella testamentstagare räknas också.
2. Kontrollera om det finns särkullbarn, de är dödsbodelägare med omedelbar arvsrätt och måste alltid kallas.
3. Utse en bouppgivare, den person som har bäst insyn i den avlidnes ekonomi. Vanligast är efterlevande make/maka eller ett vuxet barn. Bouppgivaren ansvarar för att uppgifterna om tillgångar och skulder i bouppteckningen är korrekta.
4. Förväxla inte bouppgivaren med förrättningsmännen. Bouppgivaren får vara dödsbodelägare, förrättningsmännen får det inte.

Steg 3: Utse två förrättningsmän

1. Välj två personer som inte är dödsbodelägare och inte heller gifta med eller barn till en dödsbodelägare. En granne, kollega eller vän fungerar, så länge personen är villig att granska siffrorna.
2. Båda ska skriva under den färdiga bouppteckningen, men bara en av dem behöver närvara fysiskt vid själva förrättningen. Den andra kan granska och signera i efterhand.
3. Saknar ni lämpliga kandidater i kretsen, kan en jurist eller begravningsbyrå agera förrättningsman, vår översikt av juridik för seniorer tar upp hur du hittar rätt hjälp. Välj det spåret om dödsboet innehåller fastigheter, skulder i flera banker eller oenighet bland arvingarna.

Steg 4: Samla underlag över tillgångar och skulder

1. Kontakta varje bank där den avlidne hade konton och begär saldobesked per dödsdagen. Bankerna tar normalt inte ut någon avgift för detta.
2. Begär uppgifter om aktie- och fondinnehav från respektive bank eller värdepappersinstitut, även här per dödsdagen.
3. Hämta fastighetsbeteckningar och taxeringsvärden via Lantmäteriets e-tjänst eller ring dem.
4. Kontrollera fordonsregistret hos Transportstyrelsen för bilar, husvagnar eller båtar.
5. Gå igenom livförsäkringar och kontrollera om de har insatt förmånstagare, eftersom sådana försäkringar ofta faller utanför dödsboet.
6. Sammanställ alla skulder: bolån, privatlån, kreditkortsskulder och eventuella skatteskulder.
7. Var den avlidne gift ska även den efterlevande makens eller makans samtliga tillgångar och skulder redovisas.
8. Kontrollera om den avlidne hade digitala tillgångar som kryptovaluta, PayPal-konton eller sparande via nätmäklare. Sådana tillgångar syns inte i vanliga bankutdrag. Kontakta respektive tjänst med dödsbevis och fullmakt från dödsboet för att få ut saldobesked per dödsdagen.
9. Samla allt i en fysisk eller digital mapp, sorterat per kategori, så att förrättningen kan gå snabbt.

Steg 5: Kalla till och genomför förrättningen

Kallelsen

1. Skicka skriftlig kallelse till samtliga dödsbodelägare och efterarvingar minst två veckor före förrättningen.
2. Den som inte kan närvara behöver ändå ha fått kallelsen, spara kvitto eller brev som kallelsebevis eftersom det ska bifogas bouppteckningen.
3. Universella testamentstagare ska också kallas, även om de inte är arvingar i lagens mening.

Förrättningsmötet

1. Bouppgivaren redogör för tillgångar och skulder utifrån de samlade underlagen.
2. Förrättningsmännen granskar uppgifterna och intygar att förrättningen gått korrekt till genom att skriva under.
3. Mötet kan hållas hemma, på ett kontor eller digitalt om alla närvarande samtycker.
4. Förrättningsdatumet är det som räknas mot tremånadersfristen, inte dagen då handlingarna skickas in.