Borgerlig begravning: så ordnar du en begravning utan präst

Rätten till gravplats och till en ceremonilokal utan religiösa symboler ingår i begravningsavgiften för alla folkbokförda, oavsett medlemskap i Svenska kyrkan. En borgerlig begravning saknar präst och fast ordning, och innehållet bestäms av den avlidne eller de anhöriga. Ceremonin får ledas av en anlitad officiant, av kommunens begravningsförrättare eller av någon i familjen.

Fyra vägar till ett avsked utan präst

1. Ceremoni med anlitad officiant: Officianten bokas via begravningsbyrån eller kommunen, träffar familjen på ett planeringsmöte och skriver sedan minnestalet utifrån det ni berättar. Under ceremonin håller officianten ihop programmet så att ingen anhörig behöver hålla i taktpinnen samma dag som sorgen är som tyngst. Kostnadsnivån hamnar i mellanskiktet, och arvodet varierar mellan byråer och kommuner. Passar när ni vill ha en personlig ceremoni men ingen i kretsen orkar leda den.
2. Ceremoni ledd av en anhörig eller vän: Det finns inget juridiskt hinder mot att ett barn, en kollega eller en granne leder avskedet. Låg kostnad, men hög insats: någon måste skriva, repetera och hålla ihop ordningen. Fungerar bäst när personen är van att tala inför andra.
3. Ceremoni enligt annan livsåskådning: En humanistisk förrättare följer sin egen ordning i stället för kyrkans. Insats och kostnad liknar officiantspåret.
4. Kremation eller gravsättning utan ceremoni: Lägst kostnad och minst planering. De efterlevande går miste om det gemensamma avskedet, men en minnesstund går att ordna i efterhand, till exempel vid urnsättningen.

Vilket spår som väljs styrs i första hand av vad den avlidne själv skrivit ner.

Så går en borgerlig begravning till, från dödsfall till gravsättning

Läkaren eller sjukhuset anmäler dödsfallet till Skatteverket. Därifrån beställer ni dödsfallsintyg med släktutredning, papperet som bank, försäkringsbolag och senare bouppteckningen efterfrågar.

Därefter löper kedjan ungefär så här:

1. Anlita begravningsbyrå eller ordna allt själva. Ingen lag kräver byrå, men den som gör det själv får hantera transport, kista och myndighetskontakter på egen hand.
2. Boka tid och lokal hos huvudmannen för begravningsverksamheten, alltså församlingen eller kommunen beroende på ort.
3. Håll ceremonin med den officiant ni valt.
4. Kremation eller kistgravsättning.
5. Urnsättning på den gravplats ni bestämt.

Begravningslagen sätter en yttre tidsram: kremering eller gravsättning av en avliden person ska ske inom en månad från dödsfallet. Blir tiden för knapp, till exempel när anhöriga bor utomlands, kan anstånd sökas hos Skatteverket. Efter en kremering ska gravsättningen av askan ske inom ett år.

Besluten om ceremoni och gravsättning fattas av de närmast efterlevande.

Efterlevandeguiden, som Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket driver tillsammans, samlar det administrativa på ett ställe. Dödsboets ekonomi är ett eget spår med egna regler och hanteras separat från begravningen.

Officiant, ceremonivärd eller en anhörig: vem leder ceremonin

Ingen lag ställer krav på utbildning, behörighet eller registrering för den som leder en borgerlig ceremoni. Rollen är praktisk, inte formell.

Arbetet börjar med ett planeringssamtal med de närmaste, där livsberättelsen och önskemålen samlas in. Därefter skrivs ett manus med ordningen för akten och minnesorden, och den som leder stämmer av med musiker och lokal före dagen. Under själva akten handlar det mest om tidshållning och om att hålla ihop stämningen när något oväntat inträffar.

Officiant via begravningsbyrån

Byrån förmedlar en van talare och tar hand om kontakten. Arvodet ligger vanligen i flera tusen kronor och varierar med restid, antal möten och om personen även skriver minnesorden eller bara läser upp familjens text.

Begravningsförrättare via kommunen

Många kommuner har förrättare som kan anlitas direkt. Nivån ligger normalt lägre än byråns förmedling, ibland utan kostnad för invånare. Utbudet skiljer sig kraftigt mellan kommuner, så det är värt att fråga tidigt hos begravningsverksamheten på orten.

En anhörig eller vän

Kostar inget och blir ofta det mest personliga. Men den som sörjer djupast klarar sällan att hålla ihop en akt om rösten brister mitt i talet. En hållbar lösning är att dela rollen: en person leder akten och håller tiderna, en annan håller minnestalet och får luta sig mot manuset.

Bygg programmet: musik, tal och valet av lokal

Ramen som många borgerliga ceremonier ändå följer ser ut så här: inledande musik, minnesord, tal eller berättelser från närstående, en dikt eller sång, avskedstagande vid kistan och avslutande musik. Akten brukar rymmas inom en halvtimme till tre kvart. Psalm eller bön går att ha med om ni vill, eftersom formen inte är reglerad av någon liturgi.

Varje val drar med sig en praktisk följd. Inspelad musik kräver att någon startar och stoppar den i rätt ögonblick, i praktiken vaktmästaren eller den som leder akten. Fråga om lokalen har orgel, piano och fungerande ljudanläggning innan ni bokar levande musik. Tre talare är en rimlig gräns; fler än så och tempot faller. Ett tryckt program för en borgerlig begravning gör mest nytta just när gästerna inte känner igen ordningen från en gudstjänst och behöver veta när de ska resa sig.

Om lokalen: begravningsavgiften ger rätt till en ceremonilokal utan religiösa symboler via huvudmannen för begravningsverksamheten. Utöver den finns kapell där symboler kan täckas över, krematoriets ceremonirum och annan plats som ett hem, en samlingslokal eller utomhus.

• Kistan måste kunna transporteras dit och därifrån, vilket utesluter en del privata platser
• Tiderna är bokningsbara och begränsade, så gästantalet avgör ofta vilken lokal som går att få
• Kyrkolokal utan präst behöver stämmas av med församlingen i förväg

Minnesstunden är ett eget beslut: var den hålls, vad som serveras och vilka som bjuds in.

Vad kostar en borgerlig begravning jämfört med en kyrklig?

Begravningsavgiften betalar alla som är folkbokförda i Sverige via skatten, oavsett tro eller medlemskap. Den ger rätt till gravplats under en bestämd tid, gravsättning, kremering, vissa transporter inom huvudmannens område samt lokal för förvaring, visning och för en ceremoni utan religiösa symboler. Kyrkoavgiften är något annat. Den betalas bara av medlemmar i Svenska kyrkan och bekostar bland annat begravningsgudstjänst med präst, kyrkomusiker och kyrkolokal. Medlemskapet påverkar alltså inte rätten till en grav.

Medlemskapet styr inte heller vilken sorts ceremoni som får hållas. Var den avlidne medlem i Svenska kyrkan går det ändå att välja en borgerlig ceremoni, och den som stått utanför kyrkan kan få en begravningsgudstjänst om församlingen går med på det, men då utan att kyrkoavgiften täcker präst, musiker och lokal. Det är alltså önskemålen och de efterlevandes beslut som avgör formen, inte registret.

En begravning utan präst blir därför sällan dyrare i sig. Det är några enskilda poster som skiljer:

• Officiantens arvode: ersätter prästens roll och betalas av dödsboet. Nivån varierar mellan en förrättare via kommunens begravningsverksamhet och en anlitad ceremoniledare.
• Musiker: kyrkomusikern ingår i kyrkoavgiften för medlemmar. I en borgerlig akt anlitas solist eller musiker separat, medan inspelad musik kostar ingenting extra.
• Lokalhyra: huvudmannens ceremonilokal ingår, men hyr ni en annan plats tillkommer en avgift.
• Transporter: körningar utanför huvudmannens område faktureras dödsboet.

Kista och svepning, blommor, dödsannons och minnesstund kostar ungefär detsamma oavsett form. En eventuell gravsten är en separat kostnad som tillkommer oavsett om begravningen är borgerlig eller kyrklig. Vad en borgerlig begravning kostar avgörs i praktiken mest av två val: kistans prisklass och hur stor minnesstunden blir.

Lägsta nivån är kremation utan ceremoni. Då faller officiant, lokal, musik, program och blommor bort, och kvar blir kista, transport och gravsättning.

Notan betalas i första hand ur dödsboet.

Intervju med Conny Sohlberg, nationell presstalesperson på Fonus

Vi frågade Conny Sohlberg, nationell presstalesperson på Fonus, begravningsentreprenör och officiant, om råd kring planering och vad han ser för trender.

Vad är det viktigaste rådet du skulle ge till någon som ska planera en begravning för en närstående?
”Börja i tid, och låt det bli så personligt du kan. Många väljer att vänta med den första kontakten med begravningsbyrån efter ett dödsfall, men mitt råd är att ta den första kontakten tidigt för att boka in en tid för rådgivning. Enligt svensk lag ska en begravning eller kremation ske inom 30 dagar från dödstillfället, och det finns en risk att man sätter sig i en klurig situation om man väntar. Begravningen ska spegla den avlidne. Det enklaste är att börja fundera kring musiken och färg på kistan. Jag brukar tänka att kistan ska spegla det färgval som personen ofta hade på kläderna. Gillade man ljusa kläder är till exempel en vit kista ett fint val.”

Hur tidigt bör man börja planera sin egen begravning och vad vinner man på att göra det i god tid?
”Rätt tid är när man går i tankarna kring just detta. Det finns inget åldersspann men ett tips är att inte vänta för länge. Fördelen med att planera i ett tidigt skede är att man får in lite mer av livet i planeringen och kanske inte bara bilden av vem man är som äldre eller rent av gammal och sjuk. Idag finns dessutom Vita Arkivet i digital form, vilket gör det enkelt att uppdatera och fylla på saker efter hand. Men planera medan du är frisk och pigg.”

Vad ingår egentligen i Fonus tjänster och vad är det många inte vet att man kan få hjälp med?
”Vi på Fonus är en fullservicebyrå, vilket innebär att man kan få hjälp med alla delar som hör till livet. Allt från familjejuridik som samboavtal, testamente och bouppteckning, till allt som innefattar hjälp i samband med begravning, gravsten och annonser. Många vet inte att man dessutom kan få hjälp med utredningar kring vilka försäkringar som finns kopplade till den avlidne.”

Hur stor är prisskillnaden mellan olika begravningsbyråer och vad bör man tänka på när man jämför?
”Den slutgiltiga summan brukar bli ungefär densamma oavsett byrå, men varierar mycket på vad man tar hjälp med. Paketlösningar passar inte alla, utan det är oftast bättre att se till vilken hjälp man faktiskt är i behov av. På fonus.se finns en begravningsguide där man kan påbörja planeringen hemifrån och se vilka delar som är aktuella.”

Vad är det vanligaste misstaget anhöriga gör i en svår tid och hur undviker man det?
”Man väntar för länge med att kontakta begravningsbyrån. Det skapar onödig stress inför all planering. Ta en tidig kontakt så kan man genomföra allt på ett smidigt sätt, och man har dessutom med sig de etiska aspekterna och låter inte den avlidne ligga för lång tid i väntan på begravningen.”

Hur ser du på trenden med mer personliga begravningar?
”Positivt. Mer än var tredje svensk, 35 procent, vill att begravningen ska vara mer festlig och fokusera på livet som har levts. Från det traditionella och nedtonade till det mer personliga och livsbejakande, vilket jag personligen gillar. När man lyckas kombinera de värdiga traditionella riterna med dessa personliga aspekter har vi ett vinnande koncept. Jag som officiant får gång på gång önskemål om att den vi begraver ska stå i fokus, vilket verkligen är fint och ärofyllt att få möjlighet att uppfylla.”

Dokumentera dina önskemål: så vet de efterlevande vad du ville

Begravningslagen ger den avlidnes önskemål om kremering och gravsättning företräde: de ska så långt det är möjligt följas. Ceremonins utformning är däremot inte rättsligt reglerad, så där avgör de närstående. Ett nedskrivet önskemål väger tungt i det samtalet.

Skriv ner det som annars blir gissningar:

• ceremoni eller ingen ceremoni, och vem du vill ska leda den
• musik, texter och andra inslag
• kista eller kremation
• gravsättningsform: kistgrav, askgravplats, askgravlund eller minneslund
• om du vill ha en minnesstund, och vilka som bör underrättas

Lägg inte önskemålen i testamentet. Det reglerar arv och öppnas ofta först när begravningen redan är över. Hur de olika dokumenten fungerar tillsammans beskrivs i guiden till juridiken för seniorer, där testamente, fullmakt och arv hänger ihop. Liknande livsarkiv finns hos flera byråer. Ge dessutom en kopia till någon närstående som vet var den ligger.

En framtidsfullmakt som du skriver i förväg löser inte det här. Den gäller under din livstid och upphör vid dödsfallet.