Äldreförsörjningsstöd: regler, belopp och ansökan hos Pensionsmyndigheten

Äldreförsörjningsstöd betalas ut av Pensionsmyndigheten till den som har låg eller ingen pension, och fyller upp inkomsten till en skälig levnadsnivå plus en rimlig boendekostnad. Det kommer aldrig automatiskt utan kräver en ansökan, och allmän pension måste tas ut samtidigt. Hur mycket som betalas ut styrs av dina inkomster, dina tillgångar och vad du betalar för att bo.

Vem får äldreförsörjningsstöd?

Tre formella grundkrav prövas innan ekonomin ens räknas igenom:

• Bosättning: du ska vara folkbokförd och stadigvarande bosatt i Sverige.
• Ålder: du ska ha nått åldersgränsen som följer pensionssystemets riktålder, vilken skiljer sig beroende på födelseår.
• Pensionsuttag: din allmänna pension ska vara uttagen eller sökas i samma veva.

Faller något av kraven bort, finns ingen rätt till stödet, oavsett hur låg inkomsten är.

Tre livssituationer återkommer bland dem som beviljas. Den vanligaste är att man kommit till Sverige sent i livet och därför knappt hunnit tjäna in någon inkomstpension. Den andra gäller personer med få år i arbetslivet och låg lön, ofta efter deltid, sjukdom eller vård av anhörig. Den tredje är pensionärer vars pension helt eller delvis kommer från ett annat land och blir liten när den räknas om till svenska förhållanden.

Prövningen är alltså ekonomisk, inte moralisk. Detta är en lagstadgad del av pensionssystemet, inte försörjningsstöd från kommunen. Exakt vilken ålder som gäller för just ditt födelseår är värt att stämma av direkt med Pensionsmyndigheten, eftersom gränsen förskjuts uppåt över tid.

Belopp 2026: så mycket kan äldreförsörjningsstödet ge per månad

Stödet har inget fast månadsbelopp. Pensionsmyndigheten räknar i stället fram vad du behöver för att komma upp till en beslutad nivå, och betalar mellanskillnaden mellan den nivån och dina egna inkomster efter skatt.

Nivån består av två delar. Den ena är ett fastställt belopp för skälig levnadsnivå, alltså mat, kläder, telefon och annat vardagligt. Ensamstående har en högre nivå per person än den som är gift eller sammanboende, eftersom två personer delar på en del kostnader. Den andra delen är boendekostnaden, som räknas med upp till ett tak. Bor du dyrare än taket täcks inte överskjutande hyra.

Äger du din bostad i stället för att hyra räknas boendekostnaden fram på andra poster. För en bostadsrätt är det månadsavgiften plus räntan på lånet, och för en villa räntan tillsammans med driftskostnader som värme, vatten och sopor. Amortering räknas normalt inte med, eftersom den betraktas som sparande och inte som en löpande utgift. Det gör att en skuldfri villa kan ge en förvånansvärt låg godkänd boendekostnad, och därmed ett lägre stöd än en hyresrätt med samma faktiska utgifter.

Båda beloppen skrivs upp varje år och följer prisutvecklingen. Kontrollera därför de exakta krontalen för 2026 direkt hos Pensionsmyndigheten innan du räknar på din egen situation. Grovt räknat landar levnadsnivådelen för en ensamstående i storleksordningen runt 8 000 kr i månaden före boendedelen, men siffran ändras med indexeringen.

En sak som ofta missförstås: utbetalningen är skattefri. Ett äldreförsörjningsstöd på ett par tusen kronor motsvarar därför en klart högre bruttopension. Jämför du din nuvarande pension före skatt med stödets nivå kommer du att räkna fel, eftersom nivån utgår från vad som faktiskt finns kvar på kontot.

Har du både låg pension och hög hyra blir stödet störst. Har du låg hyra men något högre pension kan det landa på noll, trots att grundkraven är uppfyllda.

Inkomster och tillgångar som påverkar äldreförsörjningsstödet

Pensionsmyndigheten räknar samman i princip alla pengar som kommer in i hushållet, inte bara den svenska pensionen. Det är därför beslutet kan bli negativt trots att pensionen på papperet ser mycket låg ut.

Så här drar de vanligaste posterna:

• Allmän pension och tjänstepension: räknas som inkomst efter skatt och minskar stödet krona för krona i praktiken.
• Pension från annat land: räknas på samma sätt som svensk pension, även när utbetalningen är liten eller sker en gång per år.
• Lön eller inkomst av näringsverksamhet: höjer den beräknade inkomsten. Extraarbete vid sidan av pensionen påverkar alltså beslutet.
• Kapitalinkomster: räntor och utdelningar läggs till inkomsten.
• Förmögenhetstillägg: sparkapital, fonder och annan förmögenhet över en gräns räknas om till en beräknad inkomst, även om du aldrig rör pengarna.
• Bostadstillägg och särskilt bostadstillägg: ingår i beräkningen och påverkar boendedelen, eftersom de redan täcker en del av hyran.
• Makes, makas eller sambos inkomst: när ni bor tillsammans prövas hushållets ekonomi, inte bara din egen.

Tre poster missas oftast i ansökan. Pension från ett tidigare hemland glöms bort eller antas vara ointressant, vilket kan leda till återkrav senare. Sparkapital anges inte fullständigt, trots att förmögenhet räknas även utan avkastning. Boendekostnaden i ett gemensamt hushåll fördelas fel, ofta genom att en person tar upp hela hyran.

Reglerna för äldreförsörjningsstöd bygger på att inkomsten prövas löpande. Ändras något under året, som ett arv eller en ny utländsk utbetalning, ska det anmälas.

Räkneexempel: därför kan två med samma pension få olika belopp

Beloppen nedan är avrundade illustrationer, inte beslutsnivåer. Pensionsmyndigheten räknar alltid på de årsbelopp som gäller när ansökan prövas.

Ingrid, 71 år, hyresrätt i Sundsvall

Ingrid har garantipension och en liten tjänstepension från åren i handeln. Efter skatt får hon ut runt 9 500 kr i månaden, och bostadstillägget täcker en del av hyran på 5 900 kr. När inkomsterna efter skatt läggs ihop med bostadstillägget hamnar hon strax över summan av skälig levnadsnivå och den godkända boendekostnaden. Utrymmet är alltså redan fyllt. Beslutet blir noll kronor, trots att marginalen inte känns särskilt bekväm i praktiken.

Halina, 74 år, samma svenska pension men utbetalning från Polen

Halina bor i en likvärdig lägenhet i Malmö och har lika låg svensk pension som Ingrid. Skillnaden är en polsk pension på drygt 1 200 kr i månaden. Så här ser ordningen ut:

1. Svensk pension efter skatt plus bostadstillägg.
2. Den utländska pensionen läggs ovanpå som inkomst.
3. Det som fattas upp till nivån plus godkänd boendekostnad fylls ut.

Den polska utbetalningen äter alltså upp en stor del av utrymmet, men Halina får ändå ett mindre belopp kvar att fylla på med.

Bengt och Marianne i Kalmar

Här prövas hushållet, inte personerna var för sig. Nivån per person är lägre för sammanboende och hyran delas mellan dem. Marianne har högre tjänstepension, vilket drar ner beloppet även för Bengt.

Garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd läggs på i tur och ordning

Pensionsmyndigheten prövar stöden i en bestämd ordning, och det förklarar varför två personer med samma pension kan hamna helt olika. Först räknas inkomstpension och garantipension som grund. Därefter prövas bostadstillägg mot den godkända boendekostnaden. Sist kommer påfyllnaden upp till skälig levnadsnivå, och den beräknas på det som återstår när de tidigare delarna redan är inräknade.

Här faller den vanligaste missuppfattningen: att det sista steget skulle ge mer än garantipension. Så fungerar det inte. Den som har full garantipension och beviljat bostadstillägg hamnar i normalfallet över stödnivån och får därför ingenting extra. Stödet fyller ett hål, det höjer inte taket.

En annan sak blandas ofta ihop. Utbetalningen sköts av Pensionsmyndigheten och är inte samma sak som kommunens ekonomiska bistånd, även om syftena påminner om varandra. Ansökan går alltså till pensionssystemet, inte till socialtjänsten, och besluten följer pensionsreglerna. För den som vill se hela bilden hör detta ihop med garantipension, bostadstillägg för pensionärer och den bredare privatekonomin för pensionärer.

Så ansöker du om äldreförsörjningsstöd hos Pensionsmyndigheten

Ansökan görs i samma formulär som bostadstillägget, vilket betyder att du inte behöver skicka in två separata handlingar. Pensionsmyndigheten tar emot den digitalt med e-legitimation eller på pappersblankett som beställs per telefon.

1. Samla underlaget först. Hyresavi eller uppgifter om bolåneränta och driftskostnader, alla inkomster inklusive pension från ett annat land, samt uppgifter om sparande och andra tillgångar.
2. Skicka in ansökan om äldreförsörjningsstöd. Du behöver också ha ansökt om din allmänna pension.
3. Komplettera när myndigheten hör av sig. Ofullständiga boendeuppgifter är den vanligaste orsaken till att handläggningen drar ut på tiden.
4. Ta emot beslutet. Stödet betalas inte ut retroaktivt för tid före ansökan, och beslutet gäller en begränsad period innan det prövas om. Kontrollera de exakta tidsgränserna hos Pensionsmyndigheten, eftersom de kan ändras.
5. Anmäl förändringar löpande. Ny boendekostnad, ändrad familjesituation, nya inkomster eller flytt påverkar beloppet, och en utbetalning som blivit för hög kan krävas tillbaka.

När någon annan sköter ansökan

En anhörig kan hjälpa till med att fylla i och skicka in, men för att företräda någon krävs behörighet. En skriftlig fullmakt räcker oftast för den som fortfarande kan uttrycka sin vilja, medan framtidsfullmakt träder in när förmågan brister. God man eller förvaltare agerar utifrån tingsrättens förordnande och behöver ingen fullmakt utöver det.